4 månader utan dig.

Justia såg även att det är den 13 e idag, idag är det 4 månader sen himelns finaste stjärna lämnade oss med stor sorg, du är så saknad älskade Polarn. Går inte en dag utan att jag tänker på dig, kollar igenom massa bilder på dig ofta och tänker tillbaka på det vi hade och tårarna rinner alltid lika mycket, att se din box ger mig minnen, dina grimmor som hänger i stallet, all glädje du spred och all hjälp vi fått av dig, vad hade vi gjort utan dig? hade jag och Wilma kommit lika långt som vi gjort utan dig? Man kunde alltid lita på dig. Aldrig kommer jag glömma en sån häst som dig. Du var inte bara en häst du var speciell, du va som en vän för oss och du kommer alltid ha en bit av vårat hjärta det är du värd världens finaste polarn ♥ Även om jag inte kunde rida dig pga. benet du skada var du alltid lika glad du älskade att få komma ut och röra på dig men va lika nöjd att få stå i boxen/hagen och käka mat, du älskade barn och bar dom tryggt på din rygg dom saknar dig massvis och pratar mycket om dig deras lekhästar heter nu mera polarn du ha lämnat så mycket fina spår från dig, minnen man aldrig glömmer, från den dag du kom till den dag du lämna oss vilken enorm skillnad du gjort du blev så trygg och säker du visste att du alltid kunde lita på oss och vi på dig. Du kom som en räddande ängel och fortsatt bara att impornera på oss. Du följde alltid med Wilma som sällskap i transporten och du var så himla nöjd att bara få stå där och äta utav ditt hö, kraft, godis du mådde så gott av att göra något bra för oss, det syndes på dig. Du hade alltid spetsade och glada öron du var sån livsnjutare. Glad att jag gav dig 5.5 extra levnads år för det var du värd, men att det skulle sluta som det gjorde hade jag aldrig kunna drömma om, du var inte värd att behöva lida på det viset du gjorde men du gav inte ens upp då, du försökte gå trots att du bara hade 3 ben du kunde stå och röra, när du hörde min röst i telefonen lyfte du huvudet högt och spetsade öronen önska jag fått ett sista farväl från dig åtminstonde min fina ängel. Men nu är du på dom evigt gröna ängarna och kan busa så mycket som du vill som den buspojke du var, käka så mycket gräs du vill och slipper ha ont och lida mer. Tack för allt du gav mig ♥ ♥ ♥

nej usch nu rinner bara tårarna igen.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0